#Promise - Del 17

Tidigare:

När jag kom hem så svängde jag in på uppfarten och parkerade. Jag låste bilen och rusade mot huset i hopp om att inte bli våtare. När jag kom in så var det helt tyst, man hörde bara regnet som öste ner utifrån. Jag tittade på mamma som satt med pappa och Chris samlade vi matbordet. Alla såg allvarliga ut och jag förstod inte vad det var som stog på. Jag tittade på mamma med en vad-är-det blick.

- Sätt dig ner gumman. Sa hon sedan och det gjorde jag.

Vad är det nu då..?

Det var tyst ett tag, och alla tre såg fortfarande så allvarliga ut.

- Hallå ? Sa jag sedan och höjde ögonbrynen.

- Ehm.. Jo.. Det är så att.. Sa Chris.

- Att vaddå?

- Att.. Jag ska ut i kriget..

- VA?! Skrek jag och ställde mig upp.

- Lugna ner dig gumman.. Sa mamma och tog min arm.

- NEJ! JAG TÄNKER FAN INTE LUGNA NER MIG. Skrek jag och drog mig ur hennes grepp. - VARFÖR HAR NI INTE SAGT NÅGOT TIDIGARE? Jag kände hur tårarna brände under ögonlocken och allt stog still i min hjärna.

- Förlåt.. Men vi har inte haft något bra tillfälle.

- BRA TILLFÄLLE? OCH VAD FAN TYCKER NI ATT DET HÄR ÄR DÅ? NU NÄR JUSTIN ÄR HÄR OCH JAG INTE TÄNKER HELT KLART? ÄR DET ETT BRA TILLFÄLLE? ELLER?

- Nej.. Inte alls. Men han åker imorgon, så vi kunde inte vänta längre med att berätta. Sa pappa.

- VADDÅ IMORGON? ÅKER DU IMORGON? Skrek jag och min blick riktades mot Chris samtidigt som tårarna forsade ner för mina kinder.

- Ja.. Svarade han och kollade osäkert på mig.

- FYFAN!

Jag sprang ut ur köket och in i hallen. Utan att ta på mig skor sprang jag ut ur huset utan någonting med mig, förutom mobilen. Asfalten rev mina bara fötter, och regnet öste ner. Jag sprang & sprang, tills jag tillslut stannade. Jag var vid berget. Mitt & Justin's gammla favorit berg. Han kommer säkert inte änns ihåg det.. Han kommer säkert inte änns ihåg mig..

Jag satte mig ner på den lilla gräsplätten som var hur blöt som helst. Jag tröck benen mot min kropp och la armarna runt de. Tårarna rann fortfarande och tanken om Chris snart skulle lämna oss - för att åka ut i kriget - högg mig i hjärtat. 
Inte bara det att de inte berättat något, Chris är min allra bästavän. Jag vet att det kan låta konstigt, men så är det. Han är inte som alla andra irriterande brorsor, som gör allt för att gå en på närverna. Han är omtänksam och finns alltid där för mig. Som nu, när jag mått dåligt över det här med Justin. Det är Chris jag har pratat med. Inte mamma. Inte Brooke. Chris. Han betyder mycket för mig, och att bara tänka på honom bland bomber går bara inte ihop.

Vattnet från mitt dyblöta hår droppade ner på mina bara ben. Tankarna snurrade runt i mitt huvud och jag ville bara försvinna. Komma bort. Bort från allt.

Några minuter senare bestämde jag mig för att ringa upp Brooke - för att berätta vad som hänt - men när jag skulle låsa upp telefonen kom jag på det. Den gick ju sönder på stranden.. Fan också.

När jag suttit där ute i kanske en halvtimma var jag iskall. Jag hackade tänder och mina läppar var säkert blåa. 
Nu grät jag inte längre. Jag bara satt ner, helt tyst och stirrade rakt fram. Jag slöt mina ögon och andades långsamt in, & ut.

Plötsligt knakar det lite längre bort och jag hoppar till. Jag tror det var en gren, det lät så iallfall. Strax därefter hörde jag fotsteg som kom allt närmre. Jag vände mig om och får syn på något lite längre bort. Räddslan steg i kroppen och det gjorde ont i magen.. Toppen att mobilen gick sönder just idag - vad fan ska jag göra? Sitta kvar här? Jag försökte resa på mig, men jag var helt slut i kroppen. Mina ben skakade och jag började få lite smått panik..

- Helvette.. Mummlade jag och försökte ännu en gång resa mig upp.

När saken - som var en kille - fått syn på mig börjar han småjogga imot mig. När han är tillräckligt nära ser jag vem det är. Justin.

- Oh My God. Sa jag tyst för mig själv. Vi har inte träffats på mer än 3 år. Och han får se mig såhär? Mascara i hela ansiktet. Dyngsur. Och likt ett monster..

- Vad gör du här ute alldeles ensam? Frågade Justin som fortfarande inte märkt att det var jag.

- Jadu.. Vad fan gör jag här? Sa jag tyst & min blick var riktad ut mot vattnet.

- Låt mig hjälpa dig upp? Sa han sedan och sträckte fram sin hand. Jag skakade på huvudet och sa ingenting.

- Tänkte du sitta här hela natten eller? Frågade han vänligt. Men jag hade ingen vidare lust att vara vänlig tillbaks.

- Aa. Tänkte du stå här hela natten eller? Sa jag och vände för första gången blicken mot honom.

Hans ögon blev stora och han stannade upp. Nu fattade han..

- Cloè? Är det du?
- Aa. Det är jag. Hon som väntat på dig i 3 jävla år! Ilskan steg och nu hade jag orken. Orken att resa mig upp. Än en gång rann det tårar ner för min kind och jag började springa.

- NEJ! VÄNTA! Ropade han efter mig. Jag stannade upp och vände mig om.

- Vad?

Han sprang fram till mig och stannade precis framför mig. Tårarna forsade ner för mina kinder och det var blandade känslor som strömade i min kropp.

Justin tog upp sin arm och strök bort mitt hår som var fastklibbat i mitt ansikte. Sen stog jag inte ut mer. Jag kastade mig över honom och kramade honom hårt..

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

YEY! VAD TROR NI HÄNDER? KOMMENTERA!

MEEEER ! Novellen är asbra !

Aaaw mer!

awww… meeer, gulligt * !!!

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeera!

mer mer :D

Iiiiiih juustin :D

MER! :D

Aweeee asbra

Sjukt bra!!!!

aww :D

omg så jävla bra skrivet alltså. fortsätt så ! underbart kul att läsa <3

sv: haha, jo jag tänkte väl att det var det ;) titta vilket minne jag har xd haha.

Skitbra! Men gör det realistiskt!

AASBRAAA :D:D

Jag älskar den här novellen! :D

Yeay, du har riksgränsen som reklam på din blogg :D En av de bästa ställena i sverige. Känn dig hedrad :D:D

blogga oftare !! skitbra <3333333 men hur gammal är chris?? svara snälla!!!!!!

hej vill ni att justin ska vinna pris för bästa låt & bästa sångare/artist? :)

gå då in på där du hittar länkarna till vars man kan rösta på han:



http://bloggida.blogg.se/2011/march/rosta-d.html#comment



kram Ida!

ps. det går att rösta flera gånger

naw! vad gulligt,

få gärna skirva minst en till idag.

heh eså himla bra! :D

aaaaaaaaaaaaaaw, omb! MER :D så jävla bra!

asbra :D

En fråga, hur gör ni så att dom där tre bilderna hamnar bredvid varann och hur de blir lika stora och så? Snälla berätta. :)

Hur gör ni med dom där tre bilderna? Så att de blir lika stora och sånt??? :)

Aww sjukt gulligt ! meeeer !!! älskar novellen !!

Fyfan vad gulligt. ♥

Meeera!! :)

Hej, ta din chans och var med och tävla

om veckans blogg.

Gå in på min blogg och fyll i dessa fält.



Namn: Ex. Nora

Blogg: Ex. http://norajensens.blogg.se

Kommentar: Ex. Jag är med



Alla fält måste fyllas i.

Ni kan bara kommentera på rätt inlägg

som heter: VECKANS BLOGG, ELLER SNARARE BLOGGAR !



PS. Uppdatera

MERA! :D

aww omb skiet bra så jävla gryyym <3<3<3<3