Tidigare:
- Vad gör du här ute alldeles ensam? Frågade Justin som fortfarande inte märkt att det var jag.
- Jadu.. Vad fan gör jag här? Sa jag tyst & min blick var riktad ut mot vattnet.
- Låt mig hjälpa dig upp? Sa han sedan och sträckte fram sin hand. Jag skakade på huvudet och sa ingenting.
- Tänkte du sitta här hela natten eller? Frågade han vänligt. Men jag hade ingen vidare lust att vara vänlig tillbaks.
- Aa. Tänkte du stå här hela natten eller? Sa jag och vände för första gången blicken mot honom.
Hans ögon blev stora och han stannade upp. Nu fattade han..
- Cloè? Är det du?
- Aa. Det är jag. Hon som väntat på dig i 3 jävla år! Ilskan steg och nu hade jag orken. Orken att resa mig upp. Än en gång rann det tårar ner för min kind och jag började springa.

- NEJ! VÄNTA! Ropade han efter mig. Jag stannade upp och vände mig om.
- Vad?
Han sprang fram till mig och stannade precis framför mig. Tårarna forsade ner för mina kinder och det var blandade känslor som strömade i min kropp. Justin tog upp sin arm och strök bort mitt hår som var fastklibbat i mitt ansikte. Sen stog jag inte ut mer. Jag kastade mig över honom och kramade honom hårt..


Jag kom på mig själv och släppte taget om honom. Varför är jag änns kvar här? När jag lika gärna kan springa. Springa långt härifrån.

Jag gav honom en sorgsen blick och vände mig sedan om för att gå därifrån.
- Cloè, jag är ledsen.. Sa Justin med gråten i halsen och tog tag i min axel.
-Jag med.. Men det är nog bäst om vi inte träffas mer Justin. Svarade jag honom och torkade bort tårarna.
- Vv..va?
- Du har ju inte brytt dig de senaste 3 åren, så varför skulle du göra det nu?
- Om du bara visste.. Sa han tyst men ändå så att jag hörde.
- Visste vaddå?
- Allt. Låt mig förklara iallfall? Snälla? Sa han.
- Vad vill du förklara Justin? Sa jag nu men med lite vänligare röst och försökte åtminstonde tränga fram ett litet lèende.
- Kom här! Sa han och tog min hand och började sedan gå. Jag sa ingenting utan följde bara efter och någon minut senare kom vi fram till en stor, svart bil.

- Varsågod, kliv in. Sa Justin och öppnade dörren till passagerarsätet. Jag tog ett stort kliv upp och satte mig sedan tillrätta på sätet.
Innan jag äns han reagera hade Justin sprungit runt bilen och satt sig på förarsätet.

Han kollade mig djupt in i ögonen och jag såg hur en tår föll ner för hans kind, så jag flyttade mig lite närmare och torkade bort den.
- Gråt inte Justin..
-Jag kan inte låta bli. Jag fattar inte hur idiotisk jag kan vara som lämnar något så underbart som du. Vad tänkte jag med egentligen? Sa han och fällde ytterligare en tår.
Jag log lite smått och tog sedan tag i hans hand som jag kramade om hårt.
- Så, vad ville du förklara? Sa jag sedan.
- Jo, alltså.. Jag vill bara att du ska veta att jag inte alls slutade höra av mig. Jag smsade varje dag, i två år, utan att få något svar. För jag visste att OM du någon gång skulle svara, så skulle jag inte ångra att jag skickade iväg det dära smset.
Han tog en kort paus och tårarna rann nu sakta ner för min kind. Innan jag hann öppna munnen för att säga någonting, så fortsatte han.. - Men när de där två åren gått klarade jag inte mer. Jag satt och väntade i stort sätt hela nätterna på att min mobil skulle vibrera och bara få et ynka ord från dig, men som sagt, jag fick inget svar.. Så jag beslutade mig för att sluta, eftersom du troligen inte ville ha någonting med mig att göra.. De här tre åren utan dig har vart hemska. Jag har såklart haft hur kul som helt med fansen och sånna saker, men det har inte gått en ända dag utan att jag tänkt på dig. Du vet inte hur mycket jag har saknat dig Cloè..

När han sagt den sista meningen stannade allt upp. Hur fan kunde jag vara så jävla självisk att jag inte tänkt på hur han mår? Jag har bara tänkt på mig själv, och hur synd det var om mig..

- Förlåt Justin..
- Vad ber du om förlåtelse för?
- För att jag inte gjort det hära tidigare.. Sa jag och tog tag i hans nacke. Våra ansikten var någon centimeter ifrån varandra, och sen hände det.. Våra läppar möttes.
Jag slutade sedan att kyssa honom och gick sedan ut ur bilen. Jag sprang runt till andra sidan där Justin satt och öppnade sedan dörren. Jag hoppade upp i hans knä och la mina armar runt hans nacke.
Jag tittade rakt in i hans vackra hasselnötsbruna ögon och han vände inte blicken. 
- Jag älskar dig.. Viskade jag sedan i hans öra och en glädjetår rann långsamt ner för min kind.
- Och jag älskar dig. Sa han och kysste mig lätt.

Två timmar senare hade vi pratat med varandra en lång stund. Vi skrattade, grät och hade riktigt roligt. Vi förklarade även för varandra att vi visst försökt få tag på varandra, men tydligen hade det hänt något som gjorde att smsen och telefonsamtalen inte kom fram.

- Vad är klockan? Frågade jag. Han tog upp sin iPhone och sa sedan:
- Tolv.
- Oj, jag måste nog hem. Mamma & pappa är säkert oroliga.. Precis efter jag sagt det dära kom jag på varför jag sprungit ut i regnet.. Chris, han åker ju! Imorgon!
Den stora klumpen i magen kom tillbaka och jag var hur nära som helst på att börja gråta - igen. Vilket Justin såg.

- Hur är det gumman? Frågade han och strök min kind.
- Chris. Han åker imorgon.. Sa jag tyst.
- Åker? Vaddå åker?
- Ut i kriget..
- Va? Varför har du inte sagt något? Och varför är du inte hemma då?
- För att.. Jag fick reda på det idag. Det var därför jag satt där på berget.. Jag var arg, och ledsen.
- Men då åker vi på en gång. Jag antar att du vill ha skjuts? Sa han och log vänligt mot mig.
- Gärna. Svarade jag och besvarade léendet. 

Jag hoppade ut ur bilen och gick runt till passagerar sätet. När jag knäppt fast mig startade Justin bilen och vi lämnade platsen.

- Du? Är det din bil? Frågade jag när vi åkt i någon minut.
- Yes. Cool va? Sa han och log malligt.
- Haha. Nej, söt.. Sa jag bara för att retas lite.
- Söt? Svarade han besviket.
- Jag driver med dig snygging, den är skit cool!
- Visste väl det. Sa han och skrattade sedan.

- Så. Nu är vi framme.. Sa Justin och stannade den coola bilen utanför mitt hus.
- Ja.. Tack för skjutsen Justin.
- Ingen orsak.
Jag lutade mig fram och kysste hans mjuka läppar.
- Hejdå. Sa jag sedan och klev ut ur bilen.
- Hejdå. Och glöm inte att höra av dig.
- Nejdå, jag lovar!
Han gav mig en slängkyss och det var det sista jag hann se innan bilen åkte iväg.

När jag kom innanför dörren låste jag och började sedan gå mot trappan.
- Vart har du varit?! Utbrast mamma som kom rusandes med pappa efter sig.
- Ute. Svarade jag drygt.
- Ja, men varför har du inte hört av dig? Vet du hur oroliga vi har varit?!
- Min mobil har gått sönder..
- Jaha. Det var ju inte så bra..
- Nej inte alls. Sa jag irriterat och trängde mig sedan förbi de.

Jag kilade upp till mitt rum och det första jag gjorde när jag kommit in i rummet var att starta igång datorn. När den var på öppnade jag upp Internet och skrev in Twitter.com i adressfältet. När jag loggat in såg jag nästan på direkten vad Justin skrivit och log lite smått för mig själv. Sen skrev jag "Haha, you're so hot @Justinbieber ". Och jag vet att detta inte kommer uppskattas av hans fans, men just nu bryr jag mig inte ett skit faktiskt. Skicka hotbrev till mig, mina känslor för Justin kommer inte förändras för det!

En kvart senare loggade jag ut igen och stängde av datorn. Jag slängde en blick mot spegeln och såg då hur hemsk jag såg ut. Jag gick iväg till badrummet och när jag kom in stog Chris där och borstade tänderna.
- Oj, hej.. Sa jag och kollade ner i golvet.
- Cloè! Vart har du varit?
- Ute..
- Vad har du gjort ute såhär sent på kvällen?
- Jadu.. Du kommer inte tro dina öron.. Mummlade jag.
- Va? Vad sa du?
- Äsch, det var inget.. Men är du klar snart? Jag måste duscha.
- Jo, jag ser det. Sa han och skrattade. Jag knuffade till honom i sidan och sen gick han ut.
Jag låste dörren om mig och drog sedan av mig kläderna. Sen klev jag in i duschen och drog på vattnet.

När jag en halvtimma senare duschat klart tog jag tag i en handduk som jag sedan virade runt mitt blöta hår, och sedan drog jag en stor handduk runt min kropp.

När jag hade tagit deo, smörjt in mig, borstat tänderna & håret, släckte jag lampan i badrummet och gick sedan bort till mitt rum där jag satte på mig pyjamasen. Ett par korta shorts & en T-shirt.
Sedan tog jag upp min mobil och skulle precis sätta på den, & då kom jag på det igen - den är ju trasig.. Så jag rotade fram min gamla mobil och tröck sedan i sim- & minneskortet . När den var på letade jag fram Justin's nummer i kontaktlistan och när jag hittat det knappade jag in ett sms.
"Hey snygging. Är du vaken?"

"Yes. Låg i sängen och väntade på att du skulle smsa..;)"

"Jaha.. Jag har duschat, vilket tog ett tag :P"

"Haha, det är lugnt. Men vad har du för dig imorgon?"

"Ingenting.. & du?"

"2st intervjuver. Sen är jag ledig resten av dagen. Lust att hitta på något?"

"Ja, gärna. Närdå?"

"Hmm.. En svart limmo hämtar upp dig halv 5. Klä dig fint. Ok? :)"

"Whaaaat?! Haha, okej! ;)"

"Bra! Men du, mamma tar min mobil om jag inte slutar smsa nu, ska upp tidigt imorgon. Puss & godnatt sötnos."

"Haha. Aww, godnatt. Love you Bieber <3"

Jag la ifrån mig mobilen och stängde mina ögon, och somnade sedan med ett lèende på läpparna.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
YEEY! KOMMENTERA.. :)