Jag skrev in vår video och tittade länge på tittarsiffrorna. 1897 visnigar! Jag kan inte fatta att så många har sett den! Och så hade vi fått en hel del kommentarer, och alla var i stil med "You're so cute!" "More videos now!".
Jag blev grymt glad när jag såg alla kommentarerna! Justin är verkligen talangfull.

( NUTID ) Framspolning 3 år - Cloè's perspektiv:

Kära dagbok..

Det står om honom överallt, i alla tidningar. Allt gick så snabbt, och han försvann. Justin försvann.

Från den dagen han åkte - då han & Pattie åkte för att starta Justin's musikkarriär - har jag saknat honom något otroligt.
Jag har ringt & ringt, men inte fått något svar. Varför vet jag inte? Han kanske inte har tid med mig?
Scooter - Justin's manager - tog honom och åkte. Och han kom aldrig tillbaka..

- Gumman, det är mat! Ropade mamma från nedervåningen.
- Jag kommer! Ropade jag tillbaks och gick ner.

Jag satte mig på min vanliga plats - brevid pappa - och började ösa upp maten på min tallrik, utan att säga något till de andra. 

- Cloé, hur är det? Frågade mamma och kollade på mig.
- Bara bra. Sa jag och tog en tugga av maten.
- Säkert? Frågade hon.
- Ja.
Tänk att föräldrar är så lättlurade..

När jag ätit upp lämnade jag min tallrik på diskbänken och gick sedan upp på mitt rum, som vanligt.
Jag loggade in på datorn som redan var på, och när jag kommit in på startsidan såg jag bilden, bilden på mig & Justin.
Jag har fortfarande inte bytt, även fast kanske det skulle vara det bästa..
Jag menar, vad tjänar jag på att sitta och kolla på den där bilden? Jag blir bara ledsen. Jag saknar honom för mycket. Hans söta, ljusa röst. Hans gyllenbruna ögon. Hans perfekta lèende. Allt.

Det knackade på dörren och innan jag hann säga något stog Chris i dörröppningen.
- Vad vill du? Frågade jag och vände mig om. 
- Prata. Sa han och klev in.
- Om vad?
- Jag vet inte.. Men du är så nere jämt, har det hänt något? Sa han och satte sig på sängkanten.
- Nej.
- Inte? För du vet att du kan berätta det för mig då? Jag lovar att inte tjalla för mamma & pappa. Sa han och skrattade lite, men hans allvarliga blick försvann aldrig.

Efter någon minuts tystnad reste han sig upp och började gå mot dörren.
- Eller Chris! Vänta! Sa jag och han vände sig om.
- Visst. 
- Jo, alltså.. Det är Justin. Sa jag och kände hur mina ögon blev alldeles blanka.
Han gick tillbaks till sängen och satte sig på samma plats. Sen klappade han lite lätt brevid sig, vilket menades med att jag skulle komma och sätta mig, vilket jag gjorde.
Han la armen runt mig och jag lutade mitt huvudet mot hans axel.

Jag berättade allt för honom och efter kändes allt så mycket bättre. Jag har verkligen världens bästa brorsa.

När Chris lämnat rummet gick jag och satte mig framför datorn igen och skippade att kolla på bilden. Jag loggade in på Twitter och skrev "Thank you @ChrisReed :)".
När jag gjort det loggade jag ut igen och satte på Spotify på låg volym. Sen åtke läxböckerna fram, dags att plugga..

- Dags att börja tänka på refrängen nu.. Sa pappa när klockan var runt halv 11 på kvällen.
- Mm.. Ska bara läsa igenom det här en gång till. Sa jag och han nickade och gick sedan därifrån.

När jag läst klart plockade jag ihop alla läxböcker som jag sedan la ner i väskan. Efter det åkte kläderna av och jag drog på mig pyjamasen. Den var lila, precis som Justin's favoritfärg.

Jag lämnade med snabba steg mitt rum för att gå till badrummet och borsta tänderna.
Jag tröck ut lite tandkräm på tandborsten och satte sedan igång med borstningen. När det var klart tvättade jag bort sminket, smörjde in mig med nattkräm och borstade igenom håret lite fort.

Sen smög jag tillbaks till mitt rum och greppade tag om min Ipod innan jag släckte taklampan och gick och la mig i sängen. Jag satte i hörlurarna i öronen och valde sedan låten Never Let You Go, Justin's låt. 

På morgonen dagen därpå vaknade jag av att min telefon ringde. Jag satte mig motvilligt upp i sängen och tog upp min telefon. Det var Brooke som ringde.
- Ah hej. Sa jag och gäspade.
- Hej Cloè. Ehm, jag antar att du inte har en aning om vad klockan är? Sa hon och min blick riktades mot väckarklockan som stog på nattduksbordet. 
- Oh crap.. Mummlade jag. - Jag kommer nog inte, ska be mamma ringa skolan..
- Hah, okej. Smsa mig sen hur det blir.
- Sure! Vi ses, hejdå! 
- Hejdå!

När vi lagt på ringde jag upp mamma, och hon skulle meddela skolan att jag stannar hemma idag. Så jag smsade Brooke, som jag lovat.
"Jag blir hemma idag, men tack för att du ringde Brooke. Hälsa Allison! Puss:)"
"Okej, det var så lite så.. Vi ses imorgon? Allison hälsar tillbaks. Puss!"
"Ja, det gör vi. Okej, tack.<3"
Jag låste telefonen och la tillbaks den på nattduksbordet. Sen la jag mig ner igen och drog täcket över mig för att försöka sova igen, men jag lyckades inge vidare.
Så istället satte jag på mig morgonrocken och gick ner till köket för att göra iordning frukost.
Det fick bli fil, flingor och ett glas juice.

När jag ätit upp ställde jag in allt i diskmaskinen och gick sedan in i vardagsrummet. Jag slängde mig i soffan och knäppte på tv:n. Jag zappade lite mellan olika kanaler, men det var en sak jag fastnade för. I   c a n' t   b e l i v e   i t  . . .
-------------------------------------------------------------------------------------------------
SÅ, NU ÄR DET ÄNTLIGEN NUTID, & NU ÄR JUSTIN KÄND. HÄNGDE NI MED? OM DET ÄR NÅGOT NI UNDRAR ÖVER KAN NI STÄLLA EN FRÅGA I BLOGGSVAR. :)