Tidigare:
När jag hade tagit deo, smörjt in mig, borstat tänderna & håret, släckte jag lampan i badrummet och gick sedan bort till mitt rum där jag satte på mig pyjamasen. Ett par korta shorts & en T-shirt.
Sedan tog jag upp min mobil och skulle precis sätta på den, & då kom jag på det igen - den är ju trasig.. Så jag rotade fram min gamla mobil och tröck sedan i sim- & minneskortet . När den var på letade jag fram Justin's nummer i kontaktlistan och när jag hittat det knappade jag in ett sms.
"Hey snygging. Är du vaken?"
"Yes. Låg i sängen och väntade på att du skulle smsa..;)"
"Jaha.. Jag har duschat, vilket tog ett tag :P"
"Haha, det är lugnt. Men vad har du för dig imorgon?"
"Ingenting.. & du?"
"2st intervjuver. Sen är jag ledig resten av dagen. Lust att hitta på något?"
"Ja, gärna. Närdå?"
"Hmm.. En svart limmo hämtar upp dig halv 5. Klä dig fint. Ok? :)"
"Whaaaat?! Haha, okej! ;)"
"Bra! Men du, mamma tar min mobil om jag inte slutar smsa nu, ska upp tidigt imorgon. Puss & godnatt sötnos."
"Haha. Aww, godnatt. Love you Bieber <3"

Jag la ifrån mig mobilen och stängde mina ögon, och somnade sedan med ett lèende på läpparna.


Jag gäspade stort och gnuggade mig sedan försiktigt i ögonen. Efter det satte jag mig upp på sängkanten och stirrade ut mot fönstret. Jag såg hur mamma och pappa vandrade omkring runt bilen med en massa väskor.. Juste, Chris åker ju idag..

Jag kände hur en kall tår rullade ner för min kind.
Jag kan inte fatta att han ska åka, min bror. Ingen vet vad som kommer hända där.. Tänk om han skadar sig? Eller änu värre..

Även fast jag ville sitta kvar i mitt rum, och hålla mig så långt borta från allt som höll på att hända just nu, så ställde jag mig upp. Jag drog på mig mina mjukisbyxor, ett linne och satte sedan upp håret i en lätt bulle.

Jag gick ut ur mitt rum och började gå ner mot köket, när jag plötsligt hör Chris säga:
- Godmorgon Cloè!
- Godmorgon. Svarade jag tillbaka och trängde fram ett léende.

Både Chris och jag gick mot samma håll, och det var en tyst hela tiden.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, för vad vi än skulle prata om så skulle det få mig att vilja ha honom kvar ännu mer .Han gick mot köket och tog ut juicen från kylskåpet.
- Ska du ha? Frågade han vänligt.
- Ja, tack. Svarade jag och gick mot honom.

Han tog ut ett extra glas åt mig och hällde sedan upp juice till oss båda. Medans han drack så såg jag att han log lite emot mig. Det kändes roligt att han kunde lé i det här tillfället, vilket jag inte alls kunde. Även fast jag kände mig helt tom, och hade inte alls lust att lé, så log jag tillbaka. Jag vill inte riktigt att Chris ska veta hur mycket jag kommer att sakna honom, för han kanske inte mår så bra över att veta att jag är så pass ledsen.

Jag satte mig i soffan och knäppte på tv:n. Jag zappade mellan kanalerna en lång stund tills jag hittade något hyfsat bra att se på.
- Haha, såg du? Sa han och skrattade åt något på tv:n.
- Haha, aa! Svarade jag tillbaka och fnissade till lite.

Vi satt länge och tittade och vi hade jätteroligt, tills mamma kommer och avbryter.
- Det är dags nu, Chris.
- Okej.. Svarade han och gav mig en besviken blick.
 Jag kände hur både ilska och tårar brann inom mig, men som jag lyckades hålla tillbaka.

Han drog på sig sina skor, sin tunna jacka och till sist så grabbade han tag om sin väska.
Jag sprang upp på mitt rum och hämtade min mobil, och sprang sedan ner lika fort igen.

Pappa startade bilen och strax därefter var vi påväg till flygplatsen.
Allt jag tänkte på under resans gång var, VÄND BILEN. Jag ville åka hem, hem med HELA familen.

När vi tillslut kom fram parkerade pappa bilen och vi alla klev ut. Chris tog tag i väskhandtaget och gick mot ingången. Vi följde med honom in, men sen kom vi till ögonblicket. Det ögonblicket jag skulle göra allt för, för att vara utan. Ögonblicket som skiljer oss åt.
- Jag antar att det är nu.. Som vi måste säga hejdå. Sa han och gick med tunga steg emot mig.

Jag gav honom en sorgsen blick men svarade aldrig, för jag hade inget bra att säga..
Han la armarna om mig och gav mig en varm, hård kram. Och då kunde jag inte hålla mig längre, tårarna rann långsamt ner för mina kinder och jag gjorde inget åt det. Jag andades in hans lukt och kramade honom hårt.

- Gråt inte Cloè.. Sa han och torkade bort mina tårar. Jag trängde fram ett lite lèende och lät honom sedan gå till mamma och pappa för att säga.. Hejdå.

När vi sedan stog där brevid varandra och såg Chris gå, kände jag hur en tår fall ner för min kind. Varför händer det här just mig..? När dörren stängts bakom honom, och vi längre inte kunde se honom var det dags att åka hem igen. Mamma tog tag i min hans och vi vandrade med sorgsna, tunga steg ut ur flygplatsen.

När jag spännt fast mig i bilen kollade jag sorgset på den tomma platsen brevid mig. Där Chris egentligen skulle sitta. Min bror. Min bästavän.

Några minuter senare plingade det till i min mobil och jag drog upp den ur fickan. Det var Justin.
Hej Cloè, vad gör du?

Hej! Är påväg hem.. från flyplatsen. Chris har åkt nu :(

När jag hade skickat iväg meddelandet så tog det inte alls lång stund innan han svarade.

Ledsen.. :(

Nej, va inte det. Jag orkar inte med ledsna människor och tårar längre. Vi får tänka positivt.. Även fast det är riktigt svårt. Förrsten, längtar tills ikväll. Det kanske kan gå mig på bättre humör? :')

Sant.. Heh, det hoppas jag :$ Men du, ska in på en intervjuv nu. Ses ikväll! Kram. ♥

Det gör vi! Då kanske vi kan prata lite mer om.. hur vi ska göra med.. oss? ♥
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
HMM, VAD MENAR HON MED DET DÄR?! :O
FÖRLÅT FÖR ATT DET KANSKE GICK LITE..FÖR SNABBT I FÖRRA KAPITLET, MEN DET VAR JU INTE SÅ ATT JUSTIN SKITIT I CLOÈ.. HEH! AJA, NI FÅR SE VAD SOM HÄNDER I KOMMANDE KAPITEL.
FORTSÄTT ATT  Ö S A  PÅ MED TIPS!