Never Say Never - Kapitel 50

Vi började testa att sjunga lite, och de andra tyckte att jag sjöng jättebra. Blev en aning generad, haha.
Tillslut satte jag texten, och det lät riktigt bra faktiskt. Och det var väldigt kul att spela in den!

Resultatet blev grymt, jag kände mig sjukt stolt!



Justin's perspektiv:

Sandra är verkligen grym på att sjönga.. Kan ju erskänna att jag känner mig en aning stolt!

På kvällen när vi hade gått och lagt oss låg vi och pratade om dagen, och Sandra berättade hur kul hon tyckte att det var! Vi bestämde oss för att sova, och jag la min arm runt henne.
-Du var bäst idag shawty, godnatt.
Hon svarade inte, utan vände sig om och kysste mig.

Dagarna rullade på, och det var bara ett par dagar kvar tills Overboard skulle släppas. Fansen är så förväntningsfulla, så det lär blir väldigt lyckat! Och jag hoppas verkligen att de tycker att Sandra är en fantastisk sångerska, det tycker iallafall jag.

Nathalie's perspektiv:

Sandra's & Justin's låt är så himmla bra. Jag har fastnat totalt, och lyssnar på den i stor sätt hela tiden..
Texten är ur gullig!

Det var söndagseftermiddag, och jag satt i vid köksbordet och spelade kort, men Sandra & Justin. Min mobil ringde, och på skärmen stog det "Ryan". Jag reste mig upp, tröck på den gröna luren & gick iväg.
-Ah, hej!
-Hej.. Du, kan vi träffas en stund?
-Varför?, frågade jag
-För att...Jag mår jättedåligt utav det som hände, och jag vill inte vara ifrån dig mera. Snälla, ge mig en chans att iallafall förklara?
-Okej. Vi möts i parken om ungefär 10 minuter.
-Bra, tack.

När jag kom in till köket igen, frågade Justin vem det var som ringde..
-Eh.. Det var Ryan.
-Okej. Och han ville vadå?
-Prata. Om det som hände alltså.
-Okej. Vad sa han då?
-Alltså, vi ska träffas i parken istället. Det känns så töntigt att prata i telefonen om så "allvarliga" saker. Bättre man tar det face 2 face istället.
-Helt rätt. Lycka till då. Och låt honom inte få tillbaks dig för lätt, sa Justin och blinkade mot mig..
-Nejdå.
-Lova?
-Ja, Justin.. Jag lovar!
-Bra.

Jag sa hejdå till de, och sen gick jag.
När jag kom fram till parken, satt Ryan på en gunga och såg inte alls glad ut.
-Hej!, sa jag när jag kommit fram tilll honom
-Hej.., sa han och gav mig en snabb kram
-Så, vad vill du ha sagt?, frågade jag och tog ett halft steg bakåt
-Alltså.. Jag vet inte riktigt hur jag ska säga det, för det kommer låta förjävligt men.. Jag gjorde det för att jag saknade att ha någon att krama om, jag saknade att ha någon att berätta allt för, jag saknade kärleken.. jag saknade dig. Och jag ber dig, ge mig en, bara en chans till & jag lovar att inte sumpa den. För jag älskar dig Nathalie.
Jag fick inte fram några ord. Jag bara stog där, och kollade honom rakt in i ögonen. Han såg så ledsen och ärlig ut.. Jag ville bara kasta mig runt hans hals och kyssa honom. Och det var precis det jag gjorde..
-En chans till. MEN, lova att aldrig göra om det där igen, okej?
-Jag lovar!

Vi stog länge och bara höll om varandra. Men tillslut avbröt jag tystnaden.
-Du? Kan vi inte ringa Justin & Sandra, och fråga ifall de vill åka till stranden och bada? Kvällsdopp typ?
-Jo, visst!

Kort inlägg..
KOMMENTERA!
Btw, besöksrekord idag :D



Kommentarer
Anonym

meeeeeeeeeeeer!!

2010-12-19 @ 22:31:02
Anonym

MEeeeeeeereeerrrrre

2010-12-19 @ 23:30:38
tilde

meera!

2010-12-20 @ 07:29:13
Julia

meeer

2010-12-20 @ 10:04:55
frida

meeer!! skit bra!:)

2010-12-20 @ 14:09:23
Anonym

Meeeraa :D Flera inlägg idag !!<33

2010-12-20 @ 16:30:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback