Never Say Never - Kapitel 46
Jag ringde Pattie och hon svarade inte heller, nu blev jag jätteorolig!!
Jag var orolig nästan hela kvällen. jag testade att ringa lite senare och då svarade Justin!
-Var är du Justin?? Mår du bra??
-Jo det är såhär att.....
-...Mamma har blivit skjuten, fortsatte Justin
-Hon har vaddå?!
-Hon har blivit skjuten..
-Vad hände??!, frågade jag oroligt
-Efter konserten igår, när vi var påväg från arenan till bilen, så kom det ett gäng killar, som var beväpnade. De tänkte skjuta mig, och en av de lossade av ett skott, men mamma puttade bort mig, och istället blev hon träffad.
-Herregud, idioter... Hur mår hon nu?
-Hon mår hyffsat, men jag är fortfarande chokad.. Förlåt att jag inte har svarat när du har ringt eller sms:at, men min mobil har varit avstängd. Man får tydligen inte ha på den inne på sjukhuset..
-Det är lugnt. Men jag har varit jätte orolig!
-Sorry. Men nu vet du iallafall vart jag är oså.. Måste tyvärr lägga på nu, men jag ringer dig såfort jag får tillfälle.
-Okej! Puss.
Vi la på. Jag gick ner till pappa & Camilla som satt framför tv:n..
-Hej gumman, vad gör du där uppe?
-Ingenting.., mummlade jag
-Är allt bra?, frågade pappa
-Njaa, asså.. Pattie, Justin's mamma, har blivit skjuten..
-Va? Vad hände?
Jag berättade allt för de, och jag kände att jag var påväg att gråta..
Pattie är liksom som min mamma.. Det är i hennes hus jag bor i & hon jag pratar med när nåt står på tok.
Och jag vill inte förlora en till, jag har förlorat tillräckligt...
Jag gick upp på övervåningen och gjorde mig iordning, sen gick jag och la mig. Men innan jag sommnade skickade jag iväg ett sms till Justin "Jag älskar dig Justin. Hälsa Pattie!"
( 2 veckor senare.. )
Dagarna rullade på som vanligt, och jag pratade ofta med Justin. Har oxå pratat med Pattie ett par gånger, och hon mår bra nu. De har tagit fast killen/killarna som sköt henne.
Jag har även vart med Hannah en hel del, och hittat på roliga saker med pappa & Camilla. Jag och Hannah har bokat en helg, då hon ska komma till ATL, och det var såklart okej för Pattie & Justin.
Det var dagen innan hemmfärden tillbaks till ATL, och jag hade mycket att göra.. Träffa Hannah & säga hejdå, umgås med pappa, packa och mycket mer..
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa Justin och Pattie, gosh, vad jag har saknat de!!
Dagen gick som planerat och på kvällen kom Nathalie och sov över hos mig, så att det skulle bli lättare dagen därpå, för planet gick tidigt på morgonen..
Jag vaknade av min förbannade väckarklocka.. Och när jag var tillräckligt pigg väckte jag Nathalie. Vi bytte om, sminkade oss, fixade håret.. o ja.. sånt som tjejer gör på morgonen. Sen gick vi ner och åt en ordentlig frukost. När klockan var 7 väckte jag pappa & Camilla.. Vi pratade i kanske 20 minuter, och sen sa vi hejdå.
PÅ FLYGPLATSEN:
När vi kom fram betalade vi taxichauffören. Det var fullt med folk på flygplatsen, och man fick nästan putta bort folk för att komma fram.. Vi "chekade in" och sen började vi röra oss mot flygplanet. Det var ca 50 minuter kvar tills planet skulle lyfta, men vi orkade inte vänta inne på flygplatsen, eftersom att det var så mycket folk där inne.
Under resans gång sov jag i kanske 40 minuter, lyssnade på musik, och pratade lite med Nathalie då & då.. Ingen av oss gillar flygplansmat, så vi åt inget, vilket betydde att vi var sjukt hungriga..
När vi ÄNTLIGEN landat, tog jag upp min mobil och satte på den, sen sms:ade jag till Justin "Älskling, vi har landat nu, vart är du? :D" Han svarade "Jag väntar på parkeringen, skynda er, jag längtar snart ihjäl mig.. :)"
Vi hämtade våra väskor, och sen småsprang vi till parkeringen.. När jag fick syn på Justin släppte jag väskorna och sprang så fort jag kunde fram till honom. Ja hoppade upp i hans famn, och gav honom miljontals kyssar!
-Herregud vad jag har saknat dig!
-Och jag dig, shawty!
Efter en lång stund släppte vi varandra och han kramade om Nathalie
-Hej! Har saknat dig oxå, Nathis..
-Heh, desamma! sa hon och pussade honom lätt på kinden
Vi satte oss i bilen och åkte hem. FAN va skönt det var att vara hemma i Atlanta igen, jag har saknat det..
Såfort vi kom hem sprang jag in i huset kastade mig runt Pattie,
-Åh, hej gumman!! Gud va vi har saknat dig, sa hon
-Och jag har saknat er!!
Efter nån minut kom Justin och Nathalie in. Patte och Nathalie kramade om varandra, och vi satte oss i köket och pratade om allt som hänt..
-Hörni, jag ska hem till Ryan en sväng. Kommer hem sen!, sa Nathalie
-Okej, ses!
Nathalie's perspektiv:
Jag sa hejdå till de andra, och sen gick jag hem till Ryan. Han tror att vi ska komma hem imorgon, så det blir en överaskning för honom..
När jag kom fram till hans hus, så stog det en bil på uppfarten som jag inte kände igen.. Undra vems det kan vara?! tänkte jag..
Jag knackade/ringde inte på dörren.. Utan jag öppnade den bara.
Jag blev helt paff, det kunde inte vara sant.. Där stog Ryan, och KYSSTE en annan tjej. Hur fan kunde han.
-Är det så man säger "välkommen hem" i din värld eller?!, sa jag och tårarna forsade ner
-Nathalie.. Vad gör du här?, frågade han förvånat
-Vad jag gör här? Jo, jag tänkte överaska min pojkvän. Men, det passade visst inte., sa jag och smällde igen dörren...
-NATHALIE, VÄNTA!, ropade Ryan och öppnade dörren
-Vad?
-Det är inte som du tror...
-Nehe, och vad fan är det då?
-Asså.. Förlåt, förlåt, förlåt!!
-Jag har saknat dig så jävla mycket Ryan, och jag trodde att du saknat mig oxå..men jag hade visst fel, sjukt fel!!, sa jag och tårarna forsade ner för mina kinder
Sen sprang jag, jag sprang allt vad jag kunde.. När jag kom hem slet jag upp dörren, sparkade av mig skorna och sprang upp till mitt rum. Jag satte mig i sängen och kröp ihop. HUR FAN KUNDE HAN?!
Sandra rusade in i rummet..
-Vad har hänt?!
-Ryan kysste...en annan..tjej..
-VA?!
-Mmm
-Fyfan, sa hon och höll om mig
Justin kom upp och jag berättade för honom vad jag hade sett..
-Vänta lite. Jag ska bara ringa ett samtal, sa Justin upprört
Justin's perspektiv:
Hur fan kunde kan göra så? Jag trodde inte det om Ryan...
-Ah, det är Ryan!
-Va fan är det med dig egentligen?!
-Asså... Jag vet inte vad jag tänkte på..
-Nej, jag märker det. Fattar du inte hur jävla sårad Nathalie är nu eller?!
-Jag är ledsen.., sa ha och jag hörde att han grät
-Ryan. Tänk på vad du har ställt till med nu...
Fan för Ryan!! Tror ni Nathalie förlåter honom, eller är det slut mellan de? KOMMENTERA
Juste, jag (Therese) kan inte blogga imorgon på dagen. Jag har fotbollscup. Men jag hoppas att Tilda ger er några kapitel?!
Peppa henne genom en massa kommentarer, så blir hon nog på mer blogghumör, eller vad tror ni?
Jag var orolig nästan hela kvällen. jag testade att ringa lite senare och då svarade Justin!
-Var är du Justin?? Mår du bra??
-Jo det är såhär att.....
-...Mamma har blivit skjuten, fortsatte Justin
-Hon har vaddå?!
-Hon har blivit skjuten..
-Vad hände??!, frågade jag oroligt
-Efter konserten igår, när vi var påväg från arenan till bilen, så kom det ett gäng killar, som var beväpnade. De tänkte skjuta mig, och en av de lossade av ett skott, men mamma puttade bort mig, och istället blev hon träffad.
-Herregud, idioter... Hur mår hon nu?
-Hon mår hyffsat, men jag är fortfarande chokad.. Förlåt att jag inte har svarat när du har ringt eller sms:at, men min mobil har varit avstängd. Man får tydligen inte ha på den inne på sjukhuset..
-Det är lugnt. Men jag har varit jätte orolig!
-Sorry. Men nu vet du iallafall vart jag är oså.. Måste tyvärr lägga på nu, men jag ringer dig såfort jag får tillfälle.
-Okej! Puss.
Vi la på. Jag gick ner till pappa & Camilla som satt framför tv:n..
-Hej gumman, vad gör du där uppe?
-Ingenting.., mummlade jag
-Är allt bra?, frågade pappa
-Njaa, asså.. Pattie, Justin's mamma, har blivit skjuten..
-Va? Vad hände?
Jag berättade allt för de, och jag kände att jag var påväg att gråta..
Pattie är liksom som min mamma.. Det är i hennes hus jag bor i & hon jag pratar med när nåt står på tok.
Och jag vill inte förlora en till, jag har förlorat tillräckligt...
Jag gick upp på övervåningen och gjorde mig iordning, sen gick jag och la mig. Men innan jag sommnade skickade jag iväg ett sms till Justin "Jag älskar dig Justin. Hälsa Pattie!"
( 2 veckor senare.. )
Dagarna rullade på som vanligt, och jag pratade ofta med Justin. Har oxå pratat med Pattie ett par gånger, och hon mår bra nu. De har tagit fast killen/killarna som sköt henne.
Jag har även vart med Hannah en hel del, och hittat på roliga saker med pappa & Camilla. Jag och Hannah har bokat en helg, då hon ska komma till ATL, och det var såklart okej för Pattie & Justin.
Det var dagen innan hemmfärden tillbaks till ATL, och jag hade mycket att göra.. Träffa Hannah & säga hejdå, umgås med pappa, packa och mycket mer..
Jag kunde knappt vänta tills jag fick träffa Justin och Pattie, gosh, vad jag har saknat de!!
Dagen gick som planerat och på kvällen kom Nathalie och sov över hos mig, så att det skulle bli lättare dagen därpå, för planet gick tidigt på morgonen..
Jag vaknade av min förbannade väckarklocka.. Och när jag var tillräckligt pigg väckte jag Nathalie. Vi bytte om, sminkade oss, fixade håret.. o ja.. sånt som tjejer gör på morgonen. Sen gick vi ner och åt en ordentlig frukost. När klockan var 7 väckte jag pappa & Camilla.. Vi pratade i kanske 20 minuter, och sen sa vi hejdå.
PÅ FLYGPLATSEN:
När vi kom fram betalade vi taxichauffören. Det var fullt med folk på flygplatsen, och man fick nästan putta bort folk för att komma fram.. Vi "chekade in" och sen började vi röra oss mot flygplanet. Det var ca 50 minuter kvar tills planet skulle lyfta, men vi orkade inte vänta inne på flygplatsen, eftersom att det var så mycket folk där inne.
Under resans gång sov jag i kanske 40 minuter, lyssnade på musik, och pratade lite med Nathalie då & då.. Ingen av oss gillar flygplansmat, så vi åt inget, vilket betydde att vi var sjukt hungriga..
När vi ÄNTLIGEN landat, tog jag upp min mobil och satte på den, sen sms:ade jag till Justin "Älskling, vi har landat nu, vart är du? :D" Han svarade "Jag väntar på parkeringen, skynda er, jag längtar snart ihjäl mig.. :)"
Vi hämtade våra väskor, och sen småsprang vi till parkeringen.. När jag fick syn på Justin släppte jag väskorna och sprang så fort jag kunde fram till honom. Ja hoppade upp i hans famn, och gav honom miljontals kyssar!
-Herregud vad jag har saknat dig!
-Och jag dig, shawty!
Efter en lång stund släppte vi varandra och han kramade om Nathalie
-Hej! Har saknat dig oxå, Nathis..
-Heh, desamma! sa hon och pussade honom lätt på kinden
Vi satte oss i bilen och åkte hem. FAN va skönt det var att vara hemma i Atlanta igen, jag har saknat det..
Såfort vi kom hem sprang jag in i huset kastade mig runt Pattie,
-Åh, hej gumman!! Gud va vi har saknat dig, sa hon
-Och jag har saknat er!!
Efter nån minut kom Justin och Nathalie in. Patte och Nathalie kramade om varandra, och vi satte oss i köket och pratade om allt som hänt..
-Hörni, jag ska hem till Ryan en sväng. Kommer hem sen!, sa Nathalie
-Okej, ses!
Nathalie's perspektiv:
Jag sa hejdå till de andra, och sen gick jag hem till Ryan. Han tror att vi ska komma hem imorgon, så det blir en överaskning för honom..
När jag kom fram till hans hus, så stog det en bil på uppfarten som jag inte kände igen.. Undra vems det kan vara?! tänkte jag..
Jag knackade/ringde inte på dörren.. Utan jag öppnade den bara.
Jag blev helt paff, det kunde inte vara sant.. Där stog Ryan, och KYSSTE en annan tjej. Hur fan kunde han.
-Är det så man säger "välkommen hem" i din värld eller?!, sa jag och tårarna forsade ner
-Nathalie.. Vad gör du här?, frågade han förvånat
-Vad jag gör här? Jo, jag tänkte överaska min pojkvän. Men, det passade visst inte., sa jag och smällde igen dörren...
-NATHALIE, VÄNTA!, ropade Ryan och öppnade dörren
-Vad?
-Det är inte som du tror...
-Nehe, och vad fan är det då?
-Asså.. Förlåt, förlåt, förlåt!!
-Jag har saknat dig så jävla mycket Ryan, och jag trodde att du saknat mig oxå..men jag hade visst fel, sjukt fel!!, sa jag och tårarna forsade ner för mina kinder
Sen sprang jag, jag sprang allt vad jag kunde.. När jag kom hem slet jag upp dörren, sparkade av mig skorna och sprang upp till mitt rum. Jag satte mig i sängen och kröp ihop. HUR FAN KUNDE HAN?!
Sandra rusade in i rummet..
-Vad har hänt?!
-Ryan kysste...en annan..tjej..
-VA?!
-Mmm
-Fyfan, sa hon och höll om mig
Justin kom upp och jag berättade för honom vad jag hade sett..
-Vänta lite. Jag ska bara ringa ett samtal, sa Justin upprört
Justin's perspektiv:
Hur fan kunde kan göra så? Jag trodde inte det om Ryan...
-Ah, det är Ryan!
-Va fan är det med dig egentligen?!
-Asså... Jag vet inte vad jag tänkte på..
-Nej, jag märker det. Fattar du inte hur jävla sårad Nathalie är nu eller?!
-Jag är ledsen.., sa ha och jag hörde att han grät
-Ryan. Tänk på vad du har ställt till med nu...
Fan för Ryan!! Tror ni Nathalie förlåter honom, eller är det slut mellan de? KOMMENTERA
Juste, jag (Therese) kan inte blogga imorgon på dagen. Jag har fotbollscup. Men jag hoppas att Tilda ger er några kapitel?!
Peppa henne genom en massa kommentarer, så blir hon nog på mer blogghumör, eller vad tror ni?
Kommentarer
frida
meer!!! grymt bra skrivet!!:)
Julia
jättebra novell meer
Anonym
Jättebra skrivet!! meeer
Amandah
ASBRA, mer..
Trackback