Vi satte oss ner för att prata lite om vad som skulle hända. Och hon lovade att hon skulle ringa till pappa och Nathalies föreldrar imorgon, för att prata om vart jag ska bo. Hon sa att hon skulle försöka så gott hon kunde med att övertala de om att vi ska få bo kvar hör hos de i ATL.. Hoppas han går med på det, för jag vill verkligen inte förlora flera, och då menar jag Justin, Pattie, Kenny, Ryan, Chaz & alla som jag har lärt känna här...

---

Dagen efter när Pattie pratade med pappa, satt jag & Justin nervösa i soffan och väntade på svar.
Om jag fick stanna här hos de, eller om jag var tvungen att flytta tillbaks till Florida?
-Justin, tänk om jag måste flytta.. Hur gör vi då?, sa jag ledsamt och lutade mig imot honom..
-Jag vet inte. Men vi pratar inte om det nu, vi väntar på besked först.
-Du har rätt...

Lite senare kom Pattie in i rummet..
-Vad sa han?, frågade jag snabbt
-Du får stanna.. Men han vill att du kommer till Florida och hälsar på om kanske 2 veckor. Justin fick gärna följa med oxå!
-YES!, sa jag och pussade Justin
-Men. Nathalie's föreldrar vill nog att hon flyttar tillbaks till Florida. Eftersom att de inte känner varken mig, eller Ryan's föreldrar..
-VA?!
-Ja, tyvärr..
-Men nej, det går ju inte..

Jag reste mig upp och gick upp till övervåningen.. Knappade in Nathalie's hemnummer och väntade på att någon skulle svara..
-Ja, det är Jon..
-Hej Jon, det är Sandra..
-Nemen hej.. Hur mår du gumman?
-Inge bra alls.. Men du, kan inte Nathalie få stanna kvar här i ATL?!
-Jag vet inte...
-Snälla, snälla, snälla..
-Vi har tänkt mycket på det. Och vi vet att hon mer än gärna vill stanna där. Men vi är så oroliga att något ska hända henne, och vi saknar henne!
-Men jag ska till Florida om ungefär 2 veckor för att hälsa på pappa, och då kan ju Nathalie följa med, så får ni träffa henne?! Asså snälla, jag ber, låt henne få bo kvar här med mig. Pattie tar hand om oss, jag lovar!
-Vänta lite.. Jag ska prata med Ann..
Jag väntade i ungefär 7 minuter..
-Hon får stanna. OM ni kommer om 2 veckor? Och vi måste prata med Pattie, det var väl så hon hette?
-ÅH, TACK SÅ JÄTTE MYCKET JON. Jag hämtar Pattie med desamma, och sen ringer jag till Nathalie, okej?
-Va bra. Vi hörs, hejdå!

YES. YES. YES.

Jag sprang ner med telfeonen till Pattie och sa att det var Nathalies pappa.

-Justin, kom, vi måste till Nathalie!
-Okej, jag kommer..

Han reste sig upp, och vi tog cyklarna.. Jag lånade Patties cykel.

När vi kom fram rusade jag in, utan att knacka eller nåt.
-Nathalie?! Är du där?
-Ja!, sa hon och kom in i hallen
-Hur mår du?, frågade jag och gav henne en kram
-Inge vidare.. Och du, jag kom på en sak igår kväll.
-Jaså, vadå?
-Jo.. Nu när din mamma är, ja...död...Så måste vi säkert flytta hem till Florida igen, det kommer aldrig gå att övertala mina föreldrar..
-Never Say Never!, sa Justin
-Vad menar du?, frågade hon
-Han menar att.. VI FÅR STANNA! Pattie hra pratade med våra föreldrar, och jag övertalade dina föreldrar om att du skulle få stanna!
-YEEEY! Du är bäst Sandra!, sa hon och kramade mig
-Man tackar.. Men vi ska åka till Florida om 2 veckor o hälsa på. Och du måste nog flytta hem till Justin. Eftersom det kommer bli Pattie som har ansvar för oss.
-Okej. Det löser sig :)

Vi gick in till Ryan och berättade om nyheten.. Men tro inte att vi var gladare än nånsinn.. Jag & Nathalie grät massor, när vi pratade om mamma.. Vi gick även hem till "gammla huset" och kollade lite,, Och när jag såg ett foto av mig och mamma som satt på väggen, så orkade jag inte stå upp.. Mina ben vek sig, jag hade verkligen ingen kraft.....

Helgen rullade på.. Men var ändå sjukt seg och dyster.. Jag tänkte bara på mamma, och log sällan. Jag & Nathalie tog ledigt från skolan i några dagar, med tanke på det som hänt.. Och vi hade även planer för att börja tömma huset och flytta hem till Justin..

---

KOMMENTERA!!!!!!!!!!!!!! Om det inte blir fler kommentarer så blir det inte lika många inlägg, deal ? ;)
-Imorgon kommer det ett tidsinställt inlägg klockan 12.13, se till att kommentera mkt!!!!!