Never Say Never - Kapitel 34

Vi satt ute på en bänk och pratade, för varken jag eller Justin hade lust att se klart filmen....



När de andra hade sett klart filmen så gick de fram till bänken där vi satt.
-Det var länge ni var på toaletten, sa chaz för att vara rolig.
-Jättekul, svarade jag ironiskt.

-Vi ska dra hem nu! ses!, sa Justin
-Okej ses!, svarade de andra

När vi kom hem så gick vi nästan direkt och la oss för att det var ganska sent.

När jag vaknade nästa morgon så vaknade jag av att Justiin gav mig en puss på kinden.

-Öhh..Godmorgon!
-Godmorgon Shawty!
-Idag ska jag dra till studion och spela in en ny låt, vill du hänga med??
-Nja, inte idag...jag vill hänga med Nattis, för det var ett tag sedan.
-Okej!, sa han och log.

Justins perspektiv:
Vi käkade frukost och gjorde oss iordning. Jag satte på mig mina lila supras och min lila hoodie, sen drog jag till studion. Innan jag gick så gav jag Sandra en kyss.

När jag kom till studion så satt Usher och väntade på mig och de andra kom lite senare. Jag började spela in den nya låten som heter "I Know you're out there"



När han spelar in "I know you're out there"Lyssna!!

Sandras perspektiv:

När Justin hade gått så stack jag iväg till Nathalie.
Vi bestämde oss för att gå och shoppa.
Vi gick in i en massa olika affärer.
Jag provade jättemycket kläder och det blev en hel del jag köpte.
I en av affärerna så såg jag samma affisch som jag såg på flygplatsen.
Den där om att Justin skulle komma till ATL och ha en konsert.¨
Och nu bor jag med honom och jag är hans flickvän. Det är otroligt!

Jag köpte även en tröja med en bild på Justin för att det är ganska roligt att ha en tröja med en bild på sin pojkvän.
Ska ha på mig den ikväll, undra hur han reagerar..

Efter kanske 3 timmars shopping åkte vi hem. Nathelie åkte hem till Ryan, och jag till Justin.
Varken han eller Pattie hade inte kommit hem ännu, så jag gick upp och packade upp alla kläder/saker jag köpt.
Jag bytte tröja, satte på mig Justin t-shirten, haha.. Den var vit, med en bild på + text.


När jag var färdig satte jag mig i vid Justin's laptop.. Jag loggade in och kollade på alla hans bilder. Gud va han är ego, har en masssa bilder på sig själv, haha.. Jag hittade även en massa bilder på oss två, de var jätte fina!

Justin's perspektiv:

Hmm, undra vad Sandra gör?!
Det gick superbra att spela in låten.. Fast det skulle vart roligare ifall Sandra följt med, men men..

När klockan var ungefär 18.00 skjutsade Kenny hem mig.
-Hejdå!, sa jag och gav honom en kram
-Ses imorgon!, sa han och körde iväg

Jag hade inga nycklar, glömde de i studion, så jag var tvungen att plinga på, hoppas Sandra är hemma bara?!

*Pling plong*

Jag hörde att någon sprang ner från trappan, va bra, hon var hemma!
-Heeej!, sa hon med värsta leéndet och gav mig en kram
-Hej shawty! Oh, vem är snyggingen på din tröja?, sa jag och flinade
Hon hade på sig en Justin t-shirt som det kallas.
-Hmm.. Kan det vara, Justin Bieber?
-Kan vara!, sa jag och gav henne en puss

Jag tog av mig ytterkläderna och sen gick vi upp på rummet..
-Vad har du och Nathalie gjort idag då?, frågade jag
-Vi har shoppat
-Najs

Vi satte oss framför datan, som Sandra redan var inloggad på, och kollade på alla bilder tillsammans. Sandra hade redan kollat igenom de, men hon föreslog att vi skulle kolla, så.. Varför inte?

Det var väldigt många bilder (runt 1000), när vi hade kollat igenom ungefär helften, så ringer Sandras mobil.

Sandra's perspektiv:

När Justin och jag kollade igen hans bilder, så ringde min mobil..
-Hej, det är Sandra.
-Hej, jag heter Jessica och ringer från Grady Memorial Hospital. Är du Helena's dotter?
-Ja, hurså?, sa jag och reste mig upp och gick till ett annat rum
-Jo, det är så att din mamma har blivit sämmre. Och det är inte säkert att hon kommer orka mer. Det skulle vara väldigt bra om du kom in hit, nu direkt.
-V..aa..?, stammade jag medans tårarna forsade
-Din mamma har...
Mer hann hon inte säga, jag la på och kastade telefonen i väggen.
-FAAAAAAAAAAAAN!, skrek jag och tårarna öste

Justin kom rusande in i rummet och satte sig brevid mig, han drog mig till säg och höll om mig.
-Gumman, vad har hänt?
-Mamma har blivit sämre och det är inte säkert att hon lever länge till!, sa jag medans hela jag skakade
-Shawty..!, sa han och jag såg att hans ögon fylldes med tårar 
-Kan du åka med mig dit? De bad mig komma dit nu..
-Självklart. Vi hämtar Nathalie oxå!, sa han och ställde sig upp. Han räckte fram handen och jag tog tag i den, han drog upp mig och när jag stod upp på båda benen kramade han mig länge.

Innan vi åkte skrev Justin en lapp till Pattie: "Hej mamma! Sandra's mamma mår inge bra alls, så vi var tvugna att åka in till sjukhuset på direkten.. Vi ses ikväll. /Justin"

I bilen ringde jag och berättade för Nathalie. Hon var oxå jätteledsen, och ville gärna följa med, för att eventuellt säga hejdå till mamma..

Vi hämtade upp henne och jag satte mig i baksätet med henne. Vi höll varandra i handen och båda grinade jättemycket.

När vi kom fram till sjukhuset sprang vi (Jag, Nathalie & Justin) upp till våning 7, rum 4. Jag slet upp dörren och sprang fram till mamma.
-Mamma.. Snälla, dö inte..
-Gumman.. Jag försöker, men det är inte lätt.., sa hon och hennes ögon fylldes med tårar.

Nathalie & Justin kom in i rummet, och jag lät Nathalie prata med henne lite. De kramade om varandra.. Jag tog Justin's hand och vi gick fram till mamma.
-Hej. Det är du som är Justin va?, frågade mamma o log
-Ja, det är jag. Hej förresten..
-Jag har hört så mycket bra om dig, du verkar vara en bra kille
Justin svarade inte, utan log bara mot henne.

Jag satte mig ner brevid mamma och jag såg på henne att hon nästan var borta..
-Mamma.. Du får inte dö, du får bara inte!!
-Jag älskar er...Ta väl hand om min lilla tjej Justin..., sa hon svagt och sen slocknade hennes ögon låångsamt.
- VAKNA MAMMA, VAKNA!!!! , skrek jag och skakade på henne. Men jag fick varken ett svar eller en blick tillbaks..

Maskinen började tjuta, och jag föll ner på golvet.. Flera läkare kom springandes in i rummet, och vi fick inte vara kvar längre. Justin bärde upp mig från golvet, och vi gick ut. Vi gled ner mot väggen precis utanför rummet, och jag & Nathalie höll om varandra. Tårarna forsade ner, och jag kunde inte tänka på nåt annat än att mamma, min mamma, inte skulle vakna mer.. Tanken fick mig att må illa, och jag kunde nästan inte kontrollera mig själv..

När vi suttit där utanför i i ungefär en halvtimma och lugnat ner oss orkade vi iallafall ta oss ner till bilen för att åka hem. Jag orkade inte fylla i en massa papper, och och prata med personalen just nu. Så Justin bad de ringa imorgon istället, och det gick de med på.

Vi släppte av Nathalie hemma hos Ryan, och följde med för att se att hon kom hem ordentligt.
-Hejdå, vi ses imorgon.. Sa jag och gav henne en kram
-Ja..det gör vi! Hejdå Justin..
-Hejdå Nathalie.. sa han

Jag och Justin jag åkte hem, och när vi kom hem satt Pattie i köket och väntade.. Hon såg att jag grinade, och sprang fram till mig. Vi stog länge och kramade om varandra..
-Mamma är död...
-Åh, lilla gumman.

Vi satte oss ner för att prata lite om vad som skulle hända. Och hon lovade att hon skulle ringa till pappa och Nathalies föreldrar imorgon, för att prata om vart jag ska bo. Hon sa att hon skulle försöka så gott hon kunde med att övertala de om att vi ska få bo kvar hör hos de i ATL.. Hoppas han går med på det, för jag vill verkligen inte förlora flera, och då menar jag Justin, Pattie, Kenny, Ryan, Chaz & alla som jag har lärt känna här...

Vad tycker ni?!
Jag kunde iallafall in låte bli att gråta, det var verkligen hemskt att skriva allt det hära :O 
Sorgligt kapitel :'(
KOMMENTERA!


 



Kommentarer
Julia

jag gråter också :( sorgligt

2010-12-14 @ 20:07:29
Anonym

jag grät också:'( <3



du är sjukt duktig på att skriva, tjejen! :D<3

2010-12-14 @ 20:51:26
alice isacsson

gud jag började gråta jag har fortfarande tårar i ögonen :'(



men den var as-bra du äger på att skriva <3<3<3

2010-12-14 @ 23:21:59 | http://ultimatealice.blogg.se/
Michelle

Jag har bara fått något i ögat!.. :(



( Buhuhu )



NI är jätte duktiga

2010-12-16 @ 19:21:40
sara

Herregud, jag är inte den som gråter för sånt här men det jag började gråta!

2010-12-17 @ 17:15:30 | http://saaranilssons.blogg.se/
Nora

Jag gråter inte lätt men...

2010-12-19 @ 15:21:57
moa

jag typ stött lipar ..

2012-03-26 @ 23:21:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback